Att vara döv

Undrar du hur det är att vara döv eller vill du veta mer om teckenspråket?

Vår förening heter Stockholms Dövas Förening men vem är föreningen till för? Endast döva? Och när blir en person döv? Det finns ju hörselskadade, personer med CI (Cochlea-implantat) eller Baha (ett benförankrat hörselsystem), hörande som har det svenska teckenspråket som modersmål…

Här på föreningen har det varit många diskussioner om vad vi ska skriva när vi vill innesluta alla vår verksamhet vänder sig till. Ska vi skriva döva eller teckenspråkiga för att betona att alla som använder språket är välkomna. Eller ska vi använda oss av den mer krångliga formuleringen ”personer med hörselnedsättning oavsett tekniskt hjälpmedel”? Som vi förstår så är den här frågan komplex med många olika förhållanden och faktorer att tänka på, precis som livet är!

Surfar du runt på den här hemsidan ser du att vi har valt använda formuleringen ”döva”, men med formuleringen menar vi alla personer med någon form av hörselnedsättning, härnedan ser ni kort information om döva.

Döva

Ett enkelt sätt att beskriva vad det innebär att vara döv är att man inte hör. Barn som föds utan hörsel eller förlorar den tidigt lär sig teckenspråk på samma sätt som hörande barn lär sig tala. Det betyder att de har behov av teckenspråkig miljö hemma, i förskolan och i skolan. Därför är teckenspråket så viktigt och centralt för döva att utvecklas som människor.

Det är även viktigt att döva barn får träffa varandra och vuxna döva. Som alla andra barn blir de starka och trygga om de får bejaka sig själva, hitta gemenskap och känna identifikation med en grupp där alla delar gemensamma erfarenheter. När man hittat sin identitet som man är trygg med, blir man mer säker i mötet med andra grupper och kan bygga upp sitt självförtroende.

Döva och personer som inte kan teckenspråk kan kommunicera med varandra genom att använda teckenspråkstolk. I korta och plötsliga situationer går det utmärkt att använda papper och penna, som t.ex. vid en kassa där man ska beställa något. Ett varmt tips till alla hörande kassörer eller expediter är att ta fram papper och penna när ni ser döva komma emot er. Om ni frestas att prata engelska (vilket är en vanlig företeelse) är det ingen idé att försöka, ni kommer bara att tala till döva öron.

Hörselskadade

Hörselskadade är personer med hörselnedsättning som mer eller mindre klarar av att höra i samtal med en eller flera. Att ha nedsatt hörsel kan innebära allt från lättare nedsättning till att höra nästan ingenting. Många faktorer som medvetenhet, livssituation, ordförråd, social kompetens, etc. påverkar hur en hörselskadad klarar sig i en hörande miljö. Man brukar säga att ingen hörselskada är den andra lik. För många är hörapparater ett nödvändigt hjälpmedel för att få en fungerande talkommunikation.

Flera hörselskadade kan teckenspråk och använder det av många olika anledningar. En del har det som sitt första språk, medan andra kan några tecken för att underlätta sin vardag. Även om en hörselskadad verkar höra bra och fungerar bra i hörande sociala sammanhang, är det inget konstigt att denne använder teckenspråkstolk under t.ex. föreläsningar eller möten. Många beskriver det som att då får de vila och inte anstränga sig för att använda hörseln hela tiden.

Med andra ord är hörapparaten och teckenspråket en vinnande kombination för många!

Cochlea Implantat och teckenspråk

Döva eller gravt hörselskadade kan få en bättre hörsel genom en så kallad cochlea-implantat. Resultaten på operationerna varierar kraftigt. Även om fler får en så pass bra hörsel att de klarar talkommunikation så kämpar vi på Stockholms Dövas Förening för att alla ska få teckenspråk. Det främsta skälet är att man inte kan veta innan operationen hur utvecklingen av hörseln och talet kommer att bli under barnets uppväxt. Därför vill vi betona att båda språken – det svenska teckenspråket och talad svenska är en säker väg!

Det finns andra tekniska hjälpmedel än vad vi har tagit upp här. Hörapparater och CI är de vanligaste, men givetvis är personer med andra hjälpmedel minst lika välkomna till verksamheten och har samma nytta av teckenspråket.

0
barn föds varje år med en hörselskada
0
döva i åldern 0-20 år, ungefär hälfen av dem har CI
0
personer med grav hörselskada i hela Sverige
0%
av befolkningen har någon form av hörselproblem

Hur många föds det?

Varje år föds ca 200 barn med en hörselskada som innebär att de behöver teckenspråk och eventuellt hörselteknisk hjälpmedel. I åldern 0–20 år finns det ca 1 000 döva, ungefär hälften av dem har CI. Totalt finns det c:a 8 000-10 000 personer med grav hörselskada i hela Sverige. Generellt sett räknar man att 10% av befolkningen har någon form av hörselproblem men inte alla använder teckenspråk.

Döv som kultur och identitet

Döva är en grupp med eget språk så det förekommer naturligt egna normer och sociala koder. Döva har alltså en egen kultur som de kallar för dövkulturen. Och dövkulturen är inte beroende av en hörselnedsättning, utan man kan vara fullt hörande och ändå vara ”döv” och berika sitt liv i dövkulturen – precis som man som svensk kan berikas av t.ex. den spanska kulturen och själv nästan bli spanjor!

Informatörsnätverk

Vill du att vi kommer och berättar?

Föreningen erbjuder informatörsbesök för information om döva och teckenspråk. Vi kan bland annat upplysa beställarna om tillgänglighet, berätta om CODA barnens vardag och att leva med döva föräldrar samt lite annat.
Läs mer om informatörsnätverk

Oavsett hur du identifierar dig så vill Stockholms Dövas Förening vara en plats där alla känner sig välkomna och där teckenspråket är en självklarhet.