Synpunkter gällande avtal mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Tolkcentralen om tolktjänster för döva, dövblinda och personer med hörselnedsättning
Här kan du läsa remissvaret som Stockholms Dövas Förening (SDF) lämnat in 8 oktober 2021 där SDF främst pekade på fyra stora problemområden som SDF anser finns. Det främsta problemområdet som hur avtalet beskriver fysisk- och distanstolkning. Tolk på plats ska alltid prioriteras, även om pandemin lett till goda möjligheter kring tolkning på distans. Däremot får distanstolkning får aldrig prioriteras före tolkning på plats.
Tolkportalen är, som SDF och många andra intresseorganisationer länge påpekat, helt otillgängligt för våra medlemmar med dövblindhet. För våra övriga medlemmar upplevs Tolkportalen som svårnavigerat och icke kompatibel för mobil användande. Det behöver snarast bytas ut för ett bättre och mer patientsäkert beställningsflöde.
En annan sak som SDF specifikt lyfte är definitionen av vardagstolkningen. Vardagstolkning är ett luddigt begrepp som behöver förbättras och klargöras så att tolkanvändare slipper argumentera till tolk för varje beställning.
SDF anser även att det är viktigt att termen för döv teckenspråkstolk är rätt i avtalet. Nu står det ”tolkstödjare” vilket inte stämmer överens med verkligheten, och inte ger yrkeskåren rättmätig status. Det är även av yttersta vikt att rätten till döv teckenspråkstolk ges till de som är i behov av det, målgruppen som är i behov av döv teckenspråkstolk är därmed breddare än det som anges i avtalsbilagan. Bland annat är det döva barn, personer med kognitiva funktionsnedsättning, personer med språkdeprivation och äldre som ska också ha rätt till döv teckenspråkstolk och de får inte glömmas bort.