Fredrik Öller

Text & foto: Romel Belcher

Det är inte många som kan säga ”Jag har byggt en egen båt från grunden!”.

 Fredrik Öller, 44 år gammal, hade en tanke i huvudet att han ville jobba med något händigt efter att ha arbetat på Fritidshemmet i Manillaskolan i många år. Trots att han trivdes och älskade sitt jobb kände han på slutet att han ville byta miljö. Han hade bestämt sig för att satsa på yrket snickare, vilket ledde till att han kom att studera till båtsnickare vid Skeppsholmens Folkhögskola. I början av året uppmärksammades Skeppsholmens Folkhögskola i medier när den nordiska båtbyggartraditionen Klinkbåten som är över 1000 år gammal tradition skrevs in på UNESCO:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv*.

Fredriks motivation baseras mycket på att han bestämde sig för att han inte vill se tillbaka när han går i pension och ångra att han aldrig vågade ta steget att bryta från fritidshemmet till att testa något som han ville så gärna.

Efter att i flera år gjort olika snickeriarbete och funderat på vad han ville göra, bestämde han sig för att söka till Hanverksakademin. Det visade sig dock att det fanns vissa kriterier för antagning. Bland annat krävdes en viss erfarenhet inom snickeri, vilket han saknade. Efter att ha sökt sig vidare hittade han till båtsnickeri på Skeppsholmens Folkhögskola som inte ställde krav på sina ansökanden. Han blev kallade till intervju där totalt 40 sökande konkurrerade om 12 platser. Fredrik bestämde sig under sin ansökningsprocess att han inte skulle berätta om att han är döv, vilket gav upphov till lärarnas förvåning när han kom fram med tolkar till intervjun.

Det kom att visa sig vara ett lyckat drag då han upplevde att han, som döv och teckenspråkig, väckte en nyfikenhet hos lärarna som kom att förstå att det inte ska vara ett hinder att vara döv för att bli antagen till Skeppsholmens Folkhögskola.

Utbildningen i sig är 2-årig, där studenterna under första året får lära sig att hantera de verktyg som de kommer att arbeta med. Fredrik poängterar att båtsnickeriutbildningen är väldigt traditionell på Skeppsholmens Folkhögskola, vilket han menar kan ses på att det i första hand är manuellt hantverk som bedrivs och i och med det även en viss begränsad användning av maskiner samt att alla material ska behandlas från grunden. Under andra året får studenterna välja om de vill lägga fram en egen idé till en båt som de vill bygga eller arbeta tillsammans med någon. Fredrik hade ett önskemål om att bygga en motorbåt av trä där ritningen är från hans hemland, Finland, men lotten föll på att bygga en segelbåt tillsammans med en kurskamrat.

Detta är en av de höjdpunkter som Fredrik menar är fantastiskt med utbildningen. Tanken att kunna säga att han har byggt en båt från grunden, är något som är väldigt sällsynt. Hela processen beskriver han som lärorik där varenda detalj ska stämma för att arbetet ska bli lyckat: alla delar från insamling av virke som ska snickras till passande form, till användning av koppar som ska formas till spik för att nita ihop allt trävirke och stabilisera båten.

Fredrik ser fram emot slutarbetet av båten som de kommer att sjösätta den 21 maj. Han välkomnar alla som vill komma och se på när båten läggs ut och dessutom är han tillgänglig för de som har båtar som behöver repareras inför båtsäsongen som närmar sig.

Fredrik har som mål att öppna eget företag efter utbildningen. Han berättar att trots att det är en bransch som kräver att man har brett nätverk för att lyckas, så skriker man efter snickare som kan arbeta med båt. Han upplever att han fått positiv respons på sina praktikplatser och av lärarna som berömmer hans förmåga som snickare.

*https://www.svt.se/kultur/nordisk-batbyggartradition-blir-kulturarv-kanns-otroligt

Artikeln publicerades i Teckentydaren nr 2 år 2022.

Tillbaka till Teckentydarens sida